Så var wimbledon över för den här gången.

Jag skryter sällan, men ni som läste mitt blogginlägg före semifinalen, vet att jag hade rätt angående semifinalisterna. Prickade in fyra av fyra.

Och att Roger Federer skulle vinna hela turneringen hade till och med Nadal kunnat gissa.

Men Rafa bjöd på oväntat hårt motstånd och hade till och med grepp på schweizaren ett tag. Men vilken lirare Federer är! Jag är oerhört imponerad av hur överlägsen han är.

Damsingelturneringen fick ett oväntat slut på många sätt.

Maria Sharapova och fjolårsvinnaren Mauresmo åkte överraskande ut tidigt i turneringen. Sedan fick världsettan och favoriten Justine Henin stryk i semifinalen mot Marion Bartoli.

Bartoli, som i finalen ställdes mot Venus Williams, hade inte mycket att hämta, utan förlorade i två raka.

Det trodde jag inte, att Venus skulle komma tillbaka efter sin skada och åter stå som vinnare i en grand slam. Men tji fick jag.

Annars är jag mest ledsen över att jag faktiskt inte såg finalen mellan Nadal och federer. Jag satt nämligen i en bil mellan Göteborg och Stockholm med regnet smattrande mot rutan och lyssnade på radiosporten. Tennis är ingen bra radiounderhållning.

Två dagar utan ett enda inlägg från pedagogen har självfallet en mycket logisk förklaring.

Nej, jag har inte suttit fastbunden i en lägenhet och blivit gruppvåldtagen av tre män.

Och nej, jag var inte ensam om sju rätt på V75, således har jag inte heller vunnit 45 miljoner och beställt ett charterplan mot Kreta som vägrat lyfta på grund av en mås.

Jag har däremot varit i Göteborg över helgen, och det var precis som alla andra gånger jag minns.

Kallt, blött och blåsigt.

Va skulle jag dit och göra anyway? Ville jag ha regn kunde jag lika gärna stannat i Stockholm.

Jag är lite besviken faktiskt. Det har gått ett dygn nu sedan LiveEarth galan. Ni vet, jippot som skulle skynda på växthuseffekten. Var är solen och värmen???