I -90talets linda talades det i intelektuella kretsar (nåja) kring begreppet ironi och dess död. Vi vet alla att ironin inte dog, den blev bara åsidosatt av människor som saknade humor.

I kölvattnet av elfte september har humorn i stort varit på dekis, och ersatts av en allvarsam ton, främst i frågor om utrikes politik, men även i andra frågor. Det har helt enkelt inte varit okej att skämta om allvarliga saker.

Men nu är någonting på gång.

Högst ovetenskapligt, väldigt subjektivt och helt utan anspråk på att nåla fast just detta datum till Humorns Återkomst, så har jag gjort en upptäckt.

Jag fann tre av varandra oberoende krönikor som alla använde sig av en tydlig sarkastisk ton när de förklarade ett fenomen. Samma dag.

Jag insinuerar ingenting, jag hoppas bara att den här trenden håller i sig.

Världen behöver mer humor, gärna varierat med syrlig sarkasm och illa dold ironi och kryddat med bitter cynism.

Själv tänker jag göra världen bättre genom att aktivt upprätthålla samtliga former av humor på något sätt.

Sen får du kalla mig pajas om du vill.

Är det någon mer än jag som undrar hur demokrati ser ut?

I USA gör de tappra försök att få processen så komplicerad att folket garanterat inte har en aning om vad de röstar på.

Primärvalen i Iowa är så invecklad och - vad jag förstår - subjektivt demokratisk, att jag inte ens ska ge mig på att försöka lära mig processen utan att be CSN om studiestöd. Redan nu- nio månader innan det riktiga presidentvalet börjar penetreringen av kandidaterna som i November kommer resultera i en efterträdare till George. Förmodligen blir det en pojke, men för första gången finns en realistisk chans att det blir en flicka.

Och vad spelar det för roll hur det går i primärval, nomineringar och tv-debatter. Det amerikanska valet kommer ändå till syvende och sist avgöras i en domstol i Kalifornien...

Under hela vår uppväxt lär vi oss hur viktigt det är med demokrati och att det är vår förbannade plikt att använda oss av den lilla makten vi har.

Jag vet inte hur demokratiundervisningen ser ut i USA, men jag gissar att barnen får förstå att USA minsann är världens bästa demokrati.

Säkert.

I demokraternas egna nomineringsval som pågår just nu röstar de - med fötterna.

Jag är inte helt säker, men det var nog inte så de gamla grekerna hade tänkt sig när de uppfann demokratin...